Antingen eller...
Igår drog jag och Yalda en slutsats.
Det finns två sorters människor:
de som tycker om att prata i telefon och de som inte gör det.
Jag är en av de som sällan pratar i telefon, men för det betyder det inte att jag inte vill få samtal och sms.
När någon ringer mig så väntar jag på att de ska säga vad de vill ha sagt som kan anses lite oförskämt, jag vet!
Men det finns en grund till varför jag inte är så förtjust i att prata i telefon.
För många år sedan, innan mobiltelefonernas tid,
hade vi bara en hemtelefon som stod bredvid soffan i vardagsrummet.
Varje gång jag fick ett samtal satt ju min käre far bredvid och lyssnade,
hur privat kan det bli??!
Det var nog där allt började och det har satt sina spår.
Nu på senaste tiden har dock en person börjat få mig att inse att det kan vara ganska stimulerande att prata i telefon. Så vem vet? En dag kanske jag byter sida!
xxx Tina
Ja du, prata i telefon hör inte precis till mina favoriter heller ändå kan man bli sittande rätt länge om den man talar med har mycket att säga eller det är länge sedan man snackades vid. Fast jag säger "hellre öga mot öga" så man kan SE hur pesronen reagerar.
hahahaha känner igen det me föräldrarna som satt brevid eller när syskonen skulle tjuvlyssna.. :-D jag e faktiskt både och... det beror liksom på vem som ringer o hur kul d e att prata med dom :-D
Haha!
Jag är precis likadan:)
Väntar också på vad personen i andra änden vill säga.
Verkligen ingen väderpratare!:)
Hmmm! ok, det har jag aldrig märkt med dig??
Då undrar jag; är det för att du tycker om att prata med mig eller för att jag babblat på så egocentriskt att jag inte märkt detta??
haha/Kram
Monika, du smittar av dig.
Du e den personen som får mig att prata i telefon.
Kram